`

                                          


Det svider i hjärtat, alldeles för ofta och alldeles för mycket!

Kan inte för mitt liv förstå hur det kan vara på detta vis, nu när jag själv har barn och känner som jag känner inför dem. De är ju ens nav i livet, och hur kan det INTE vara så för vissa människor??? Det övergår mitt förstånd!!!?

Haft målaren (Tobbe) här nu några dagar för att måla om huset. Han i sin tur har haft hjälp av sin far samt svärfar. Själv har jag haft en del lediga vardagar då jag arbetat helgen, så jag har varit på hemmaplan och bistått med kaffe och lite fikasällskap. Vi skojade mycket om att Tobbe hade hittat väldigt billig arbetskraft osv, medan de även tydligt poängterade gång på gång hur mycket de i sin tur hade glädje av att hjälpa till och samtidigt umgås.
Jag blir så glad av att se och höra detta. Hör så mycket av dessa exempel på jobbet också, och det värmer!

Samtidigt som en del av mig sörjer, givietvis. Det hugger i hjärtat, men jag vet att det bara är att bita ihop, vara stark och lova mig själv att alltid finnas till hands för mina barn. BÅDA mina barn!!
Jag vet ju att man inte ska klandra sig själv och allt det där, men när känslan är så inrotad, och man ser andra familjer som faktiskt har det jag saknar, så kommer frågorna ibland ändå...

Vad har jag gjort för fel?

Har skjutit upp förhoppningarna om förändring genom de senaste femton åren. Tex: 
Kanske det blir annat när jag flyttar hemifrån och får mitt eget?
Kanske när jag får körkort och kan bidra till relationen bättre själv? (som att det är ett barns ansvar??)
(och det som jag definitivt trodde på mest)
Kanske nu när jag får barn och det kommer in barnbarn i bilden?

Vem försöker jag lura?
Den enda som blir lidande av detta ständiga hopp är ju jag, och självklart mina barn när de blir äldre och förstår. De börjar redan fråga varför man inte kommer på deras kalas osv, och vad svarar man då?? Hur rak ska man vara mot de små? Vill ju sist av allt att även de ska bli ledsna och besvikna... 


                 Önskar att jag inte lät allt påverka mig så mycket som det faktiskt gör.....  
                                              Inget blir ju bättre av det!

Denna älskade stuga!!


Varit väldigt lite här i sommar... eller i princip ingenting!
David har varit här och klippt gräset, det är allt!!! Och när det blir så här långa perioder hamnar stugan i periferin, och vi glömmer så lätt hur mycket vi älskar det här stället.

Nu gick vi båda i tankar som "ska vi verkligen ha det kvar?" "Nyttjar vi det tillräckligt för att det ska vara värt det?" osv.

Men så kommer man på plats och har nästan svårt att tro att man tänkt som vi gjort!?
Vilken sinnesro och vilken lugn. Vilken batteriladdare detta är!! Och allra främst att se barnen i denna miljö, övertygar oss nog mest! Vad de är glada, fria och tillfreds.
Ja, sammanfattningsvis så har vi nog alla vårt lilla paradis här uppe...
Konstigt att man kan glömma det så lätt? Men tur är väl att det är MINST lika lätt att minnas varför vi föll för denna plats också :)!


-----------------------------------------------------------------------------------------



Sov länge idag....

Sedan ut och pyssla på gården. Avlastat de sista svartvinbärsbuskarna från sina tunga bär, kokat saft och rensat ogräs. Grillat korv till lunch här ute. Flygit drake, krattat och lagat till en kycklingpaj. Varit till skogen och plockat hallon mot kvällskvisten och till sist lite kex och ost framför en film....



Imorgon bär det av hemåt Matfors....

Jag ska på travet med mina arbetskamrater och jag ser verkligen fram emot det.
Spela lite på djuren och äta god mat tillsammans med vänner känns ju HELRÄTT!!
Det enda problemet just nu är väl att man äter lite för gott lite för ofta :)


Men har man semester så ska det ju kännas ;) 
(önskar det inte kändes så mycket ovanför byxlinningen bara- haha)

                                                          
                                      Så har äntligen semestern rullat igång....

                                                   ...och vilken rivstart!!!


I fredags hamnade vi uppe i Östansjö (skriver rätt denna gång Lina). Skulle göra en liten kvällsvisit hos Lina och Martin, men som slutade i övernattning, en dunk vin, bad, bastning och kvällsfika fyra på morgonen.

Upp och hoppa på lördagmorgon för att åka hem och byta kläder. I agendan stod det att vi skulle delta i SSÖB-tävlingar hela dagen. Så utmattade och tömd på energi köpte vi med oss en frukostpizza som vi åt upp på vår picknickplats i Sörfors innan det var dags att ge sig ut på alla stationer med våra lagkamrater.
Vi drog en bil i rep uppför en lång backe på tid, kastade flensar över pinnar, bytte tröjor under vattnet i en stor plasttunna, sprang i bäcken längs ett rep på tid och mycket mer...
En riktigt hemsk station bestod av att man skulle dricka upp en stor flaska med en "härlig" blandning av ärtsoppa, bruna bönor, kokosmjölk, sparris, godisbjörnar och tuggummi. 

                                

Ja, vi slutade trea av tolv lag, så det är ju en stor förbättring från ifjol. Då kom vi inte ens till kvartsfinalen!

Middag serverades på plats. Sedan var det bara att åka hem och duscha för att återse våra lagkamrater hemma hos Helen och Henka innan vi drog på Smedjan allihop! En jättetrevlig dag, som idag innebär träningsvärk, mycket vatten och sova.

När barnen kom hem tog vi och packade ner fika och for på cykeltur. Stannade på fotbollsplanen och sparkade lite boll med grabbarna och nu har alla utom jag slocknat... 

Dags att avrunda....
Imorgon blir det tre-rätters här hemma, så det ska kockas och städas lite här.

                    

 

Men hallå där!!??
Vilken hetta!!




Ska hämta barnen nu, sedan Emma och fara iväg på lite kalas!
Tack och lov att Audin inte är såld ännu. Min bil utan AC står inte högt i kurs för tillfället....

                                               

                                                 HA DET GOTT I VÄRMEN, GOTT FOLK!!
                                                          

                                                              

Fredag!!!
...underbar dag, så länge man inte ska jobba helg! =)

Har lyckats lägga schema så bra i sommar att jag har elva lediga helger på rad! Två av dem har redan passerat, och jag hoppas de resterande blir lika härliga som de två.
Kommit hem från mitt nattskift nu och vill inte riktigt gå och lägga mig... Kanske för att jag gjort helg, finväder utanför fönstret, halvpigg trots allt, förväntansfull och ganska kär!

Har köpt en "liten stor" pool till barnen (även oss stora barn ;)) som fylldes upp igårkväll/natt! Så idag hoppas vi på finväder och ett litet dopp. Med betoning på litet, då den endast är 70 cm djup! Kvällen spenderas hemma, med grillning, sommardrink och förberedelser med uteplatsen där vi ska bygga trall till veckan..    *förväntansfull*
                                         

                                           

Imorgon bär det av till stan igen!! Men jag vet inte om vi blivit gammal, ekonomisk eller bara tråkiga? Vi skippar gatufesten under betaldagarna i år igen... Vi sammanstrålar och går sedan direkt till Oscar, där man annars brukar hamna ändå! Resonerar som så att det är mycket pengar för att stå i kö in till ett öltält där du ändå inte har en chans att få en sittplats! Kollar ju ändå aldrig på några artister. Jag vill ju bara UMGÅS ja!! :)


                                                                 Näe!
                                        Nu ska jag klättra upp på övervåningen,
                                        ge sömnen sin beskärda del av min dag, 
                            för att skona David från den sur-puppa jag annars kan bli! 
                             Sömnen är VIKTIG, har jag lärt mig... efter ett års kurs :)

                                                                 Så: 
                 

Ojojoj...

Igår var det svettens dag här på Tångstavägen! Visst tyckte vi att det var varmt när vi höll på att slita med uppfarten, med kantstenar, jord och singel. Men att det hade varit långt över 30 grader i skuggan hade vi inte en susnig om! Och tur var väl det, för bara vetskapen hade nog knäckt mig och tvingat mig till solstolen i skuggan!?

Men tror ni inte att glädjen över att få ordning på uppfarten varade skrämmande kort tid...
Rörmokaren var här och kollade på vårt vattentryck igår, som inte varit så högt! En läcka i vattenledningen visade sig vara orsaken!
Och var tror ni vi måste gräva upp nu då??

UPPFARTEN!!! *suck*

                                              
                                   

Kvällen avrundades sent, med en liten kvällsdrink på altan, kortspel och tända ljus!!
Precis vad jag behövde...

Nu: Ut och slita på gården IGEN!!! :)

Jag lyckades!!

Ny sommar-design.....